livlina?
Nu har bloggen liksom tappat sin styrfart litegrann. Jag brukade ha ett sådant stort behov av att blogga, det var som en ventil för att vräka ut allt. Nu mår jag så bra, lever så bra....så någon ventil behöver jag nog inte.
Samtidigt vågar jag inte fullt ut glädjas åt livet, åt att jag har det så förbaskat bra. Jag menar när som helst skulle jag kunna falla ner i ett depphål...avgrundsdjupt. Men man FÅR inte tänka så, man MÅSTE glädjas åt det som är bra.
Listan på bra saker kan göras jättelång, here we go:
- Valpen sköter sig för det mesta bra och det är hans förtjänst att jag känner folk i Borås.
- Jag har fått 5 vänner här i stan och bland dessa umgås jag med 2 väldigt ofta. Dessutom vidgas bekantskapskretsen hela tiden! Jag har varit på middag, fest osv och träffat mycket folk. Känns mycket bra!
- Mina neurotiska grubbeltankar är borta för det mesta. Jag mår oändligt, otroligt och sagolikt mycket bättre än för bara några månader sedan. Det är så fantastiskt att vara glad, inte grubblande. Jag är så tacksam för detta!
- Tillvaron har fått en behaglig struktur, promenader, valpomsorger, hemmafrutillvaro samt lite plugg. Nu har jag dessutom kommit i kontakt med flera skolor för att kunna ta springvik.
- Jag har energi, klarar leva som andra 25 åringar! För några månader sedan sov jag fortfarande middag, nu kan jag verkligen leva som andra. Ibland kan jag dock känna en antydan till yrsel när jag blir för trött och för stressad...men det kan tydligen vara så i alla fall ett år efter operationen och jag har ca 2,5 månader tills det gått ett år.
- Jag har min ålder på min sida. Äldre personer som opereras för hjärntumörer mår dåligt väldigt länge och vissa känner av det extremt länge. Jag har lyckats studsa tillbaks två gånger nu!
- Den senaste tiden har jag börjat motionera regelbundet och jag tror detta hjälper min energi och mitt allmänna välbefinnande väldigt mycket. Förut var jag rädd för att träna fysiskt, jag hade något slags oro runt det hela men nu känns det bra. Jag märker ju att jag mår bättre.
Jag är nog inte en överdrivet positiv person egentligen men nu när jag känner mig glad och pigg så känner jag mig ljusår från hur jag var i början av sommaren. Tacksam, tacksam, tacksam för alla positiva förbättringar!!!
Livet är så bra och så härligt, jag är tacksam för att jag får må så bra!
Hoppas ni också har det bra!
Tjing!
Samtidigt vågar jag inte fullt ut glädjas åt livet, åt att jag har det så förbaskat bra. Jag menar när som helst skulle jag kunna falla ner i ett depphål...avgrundsdjupt. Men man FÅR inte tänka så, man MÅSTE glädjas åt det som är bra.
Listan på bra saker kan göras jättelång, here we go:
- Valpen sköter sig för det mesta bra och det är hans förtjänst att jag känner folk i Borås.
- Jag har fått 5 vänner här i stan och bland dessa umgås jag med 2 väldigt ofta. Dessutom vidgas bekantskapskretsen hela tiden! Jag har varit på middag, fest osv och träffat mycket folk. Känns mycket bra!
- Mina neurotiska grubbeltankar är borta för det mesta. Jag mår oändligt, otroligt och sagolikt mycket bättre än för bara några månader sedan. Det är så fantastiskt att vara glad, inte grubblande. Jag är så tacksam för detta!
- Tillvaron har fått en behaglig struktur, promenader, valpomsorger, hemmafrutillvaro samt lite plugg. Nu har jag dessutom kommit i kontakt med flera skolor för att kunna ta springvik.
- Jag har energi, klarar leva som andra 25 åringar! För några månader sedan sov jag fortfarande middag, nu kan jag verkligen leva som andra. Ibland kan jag dock känna en antydan till yrsel när jag blir för trött och för stressad...men det kan tydligen vara så i alla fall ett år efter operationen och jag har ca 2,5 månader tills det gått ett år.
- Jag har min ålder på min sida. Äldre personer som opereras för hjärntumörer mår dåligt väldigt länge och vissa känner av det extremt länge. Jag har lyckats studsa tillbaks två gånger nu!
- Den senaste tiden har jag börjat motionera regelbundet och jag tror detta hjälper min energi och mitt allmänna välbefinnande väldigt mycket. Förut var jag rädd för att träna fysiskt, jag hade något slags oro runt det hela men nu känns det bra. Jag märker ju att jag mår bättre.
Jag är nog inte en överdrivet positiv person egentligen men nu när jag känner mig glad och pigg så känner jag mig ljusår från hur jag var i början av sommaren. Tacksam, tacksam, tacksam för alla positiva förbättringar!!!
Livet är så bra och så härligt, jag är tacksam för att jag får må så bra!
Hoppas ni också har det bra!
Tjing!
Kommentarer
Postat av: Anna-Stina
Vad skönt att du mår bra!! Låter som om du har det helt ok i Borås. Det stämmer säkert som du skriver att hjärnan återhämtar sig snabbare om man är ung. Ta hand om dig. :-)
Postat av: Erika
Åh va härligt att höra! Vad glad jag blir för din skull! Sakanar er dock en massa...
Kramar
Trackback
